6 okt. 2009

Idag är världen tråk. Himlen har svept in sig i grått och gråter. Själv är jag både fysiskt och psykiskt trött och vill bara lägga mig ner och sova en stund. Man kanske ska göra det.

Jag såg ikapp Gossip Girl för en stund sedan :( nu får man vänta och bli en den av den otåliga GG-skaran. < / 3 vad gör man inte för lite underhållning nuförtiden?
Började titta på Vampire Diaries, men den visade sig vara lika mycket av en besvikelse som boken. Hah, go figure!


Fick tillfälle att prata med Jonas i skolan idag. Eller tillfälle och tillfälle - för en gångs skull pratade vi. Det var förvånansvärt trevligt måste jag säga. Han håller ju på att söka in till MODE Gakuen - den stora kokong-byggnaden i Shinjuku, så vi pratade en del om hela processen som gäller när man ska in på en senmon är i Japan. Den är ganska lång och relativt jobbig.

Jag har ju tvekat en hel del om huruvida jag verkligen ska stanna kvar här och plugga. För det mesta ändrar jag åsikt oftare än vad jag byter strumpor, men det säger kanske inte så mycket då jag oftast lämnar strumporna hemma :P Om jag stannar här får jag en utbildning som sticker ut. Det känns som att det är något man behöver i dagens Sverige för att få jobb som ung. Sen får man ju Japanskan också, och den ska jag ju ha tycker jag. Det känns lite onödigt att ha åkt hit, lämnat allt det man älskar för att komma hem och vara likväl värdelös. Nej, så Japanskan ska man i alla fall skaffa sig. Och tänk så mycket man växer som person när man utsätter sig själv för något sådant.

MEN (men men men :O) det ÄR mycket pengar och det ÄR en lång tid. Är jag beredd på vad ett så stort lån kommer innebära och klarar jag mig utan allt och alla därhemma i två år till? Jag vet inte. Men vad jag faktiskt vet, är att om jag väljer att åka hem nu, tillbaka till Sverige och tillbaka till det livet, då har jag lämnat kvar något här som jag kommer sakna i resten av mitt liv; en chans att gå och lära mig fotografera, en chans att utveckla min Japanska till max. Det tåls att tänka på.


Idag började i alla fall den nya terminen. När jag vaknade kom Emma tillbaka från sin dusch. Haha, men jag känner mig lat! Men vakna gjorde jag (och tro mig, det är inte alltid en självklarhet) och jag kom iväg till skolan. I lobbyn fans det papper uppsatta med alla nya klasser och lärare och denna tös har nu äntligen förtjänat privilegiet att få kalla sig själv en 上級:are! :D Sweeet!



Så nu tror man ju det värsta om läraren, eftersom man väl inte vågar annat. Men icke som nicke, det slog inte fel där heller. Det kändes som att hoppa ner till 初級 (fast jag aldrig varit där) och allt vi gjorde var att leka :D asnajs!! Vår nya tannin är helskön. Sen fasar jag ju dock inför imorgon men men :) hoppet är det sista som åker, sa en vis typ en gång.

Min jacka kom idag!! Fatta om jag var lycklig när jag kom hem och Fia utlåter att man har fått värsta paketet! Trodde ju inte den skulle komma förens om två veckor eller så. Ibland blir man glatt förvånad :)




Bild till Fia som jag för nuvarande ritar under lektionstid i hennes block, som jag snor :P




Påminnelse till själv: RING CSN!!!!!!!!!

Inga kommentarer: